Supernatural

[Illyria]

Jag tyckte det var extra illa med den saken i 1x16

Det är inget jag annars brukar uppleva som störande med serien men det blev verkligen överdoserat i det avsnittet.
Annars var det ju trevligt med mer arc, fast det hände egentligen inte så mycket.

[LWes]

Det är nog framför allt en sak jag har väldigt svårt för med Supernatural, verkligen mer så än med Jared P, och det är att den kan bli lite väl sentimental och känslogojsig av sig emellanåt, på det där vrida-sig-i-stolen-och-hoppas-det-tar-slut-omdelebumskvicktnu-viset. Jag tyckte det var extra illa med den saken i 1x16, men bortsett från det - riktigt jäkla bra avsnitt.

Känslomässig är väl bra då det är befogat.
Kändes kanske lite out of order när Sam lev glad över att kunna åka tillbaka till skolan om de lyckades döda "The Demon" och Dean blev helt sur och försökte förklara att han saknade sin brorsa eller nåt. Men men, ääääh.

Jo, men även när farsan skulle ge sig av. Eller, för den delen, när de träffade honom.

Men efter allt dom varit med om är det väl inte konstigt att dom är glada att se sin pappa och tvärt om. Han och Sam hade ju inte träffats på länge innan serien började heller.

[adolvsson]

Det är nog framför allt en sak jag har väldigt svårt för med Supernatural, verkligen mer så än med Jared P, och det är att den kan bli lite väl sentimental och känslogojsig av sig emellanåt, på det där vrida-sig-i-stolen-och-hoppas-det-tar-slut-omdelebumskvicktnu-viset. Jag tyckte det var extra illa med den saken i 1x16, men bortsett från det - riktigt jäkla bra avsnitt.

Känslomässig är väl bra då det är befogat.
Kändes kanske lite out of order när Sam lev glad över att kunna åka tillbaka till skolan om de lyckades döda "The Demon" och Dean blev helt sur och försökte förklara att han saknade sin brorsa eller nåt. Men men, ääääh.

Jo, men även när farsan skulle ge sig av. Eller, för den delen, när de träffade honom.

Men efter allt dom varit med om är det väl inte konstigt att dom är glada att se sin pappa och tvärt om. Han och Sam hade ju inte träffats på länge innan serien började heller.

Absolut, men jag tyckte som sagt att det där gick långt förbi befogat. Jag begär inte att dom ska vara manliga mansmän som dunkar varandra i ryggen istället för att medge att dom har känslor, men det verkar som om rörmokarna är på strejk i Supernatural. Och så den ständiga inzoomningen på gråtmilda ansikten. Det känns som om man är tillbaka i Sagan om Ringen med gnälliga hober igen.

Gillar serien i övrigt, det är en ny favorit, men dom här bitarna stör mig verkligen. Som synes

[LWes]

Det är nog framför allt en sak jag har väldigt svårt för med Supernatural, verkligen mer så än med Jared P, och det är att den kan bli lite väl sentimental och känslogojsig av sig emellanåt, på det där vrida-sig-i-stolen-och-hoppas-det-tar-slut-omdelebumskvicktnu-viset. Jag tyckte det var extra illa med den saken i 1x16, men bortsett från det - riktigt jäkla bra avsnitt.

Känslomässig är väl bra då det är befogat.
Kändes kanske lite out of order när Sam lev glad över att kunna åka tillbaka till skolan om de lyckades döda "The Demon" och Dean blev helt sur och försökte förklara att han saknade sin brorsa eller nåt. Men men, ääääh.

Jo, men även när farsan skulle ge sig av. Eller, för den delen, när de träffade honom.

Men efter allt dom varit med om är det väl inte konstigt att dom är glada att se sin pappa och tvärt om. Han och Sam hade ju inte träffats på länge innan serien började heller.

Absolut, men jag tyckte som sagt att det där gick långt förbi befogat. Jag begär inte att dom ska vara manliga mansmän som dunkar varandra i ryggen istället för att medge att dom har känslor, men det verkar som om rörmokarna är på strejk i Supernatural. Och så den ständiga inzoomningen på gråtmilda ansikten. Det känns som om man är tillbaka i Sagan om Ringen med gnälliga hober igen.

Gillar serien i övrigt, det är en ny favorit, men dom här bitarna stör mig verkligen. Som synes

Jag stör mig istället på att det är för lite saker som imponerar, shockar eller överraskar en.
Nu är det självklart inte samma sorts serie som 24 eller Prison Break som går ut på att vara spännande med cliffhangers och allt sånt, men jag hade ändå velat se lite sånt i Supernatural.
En sak jag verkligen gillade med Alias tidigt var att även om det var mycket fristående avsnitt så slutade avsnitten med en cliffhanger och avslutades i nästa avsnitt, som om dom klippte av avsnittet lite tidigt och sen i nästa avsnitt innan det nya äventyret började kom fortsättningen på förra veckan.
Jag vet inte om det heller skulle funka på Supernatural, dom verkar ju ha hittat ett ganska bra format med "en kort skräckfilm varje vecka" eller hur dom nu förklarar det, men det hade varit kul med lite mer spänning (för vilket det behövs fler karaktärer som är expendible så att man vet att dom kan dö när som helst och det är så spännande.) Men när det bara är Sam och Dean så vet man ju att inget kommer hända, och det spelar ingen roll vad som händer med någon annan för dom kommer man ändå aldrig se igen.
Mer spänning vill jag i alla fall ha.
Det var lite spännande i det senaste avsnittet för jag trodde faktiskt att pappan skulle dö där i några sekunder när monstrena tog dom.
Mer sånt.

[adolvsson]

Jag stör mig istället på att det är för lite saker som imponerar, shockar eller överraskar en.
Nu är det självklart inte samma sorts serie som 24 eller Prison Break som går ut på att vara spännande med cliffhangers och allt sånt, men jag hade ändå velat se lite sånt i Supernatural.
En sak jag verkligen gillade med Alias tidigt var att även om det var mycket fristående avsnitt så slutade avsnitten med en cliffhanger och avslutades i nästa avsnitt, som om dom klippte av avsnittet lite tidigt och sen i nästa avsnitt innan det nya äventyret började kom fortsättningen på förra veckan.
Jag vet inte om det heller skulle funka på Supernatural, dom verkar ju ha hittat ett ganska bra format med "en kort skräckfilm varje vecka" eller hur dom nu förklarar det, men det hade varit kul med lite mer spänning (för vilket det behövs fler karaktärer som är expendible så att man vet att dom kan dö när som helst och det är så spännande.) Men när det bara är Sam och Dean så vet man ju att inget kommer hända, och det spelar ingen roll vad som händer med någon annan för dom kommer man ändå aldrig se igen.
Mer spänning vill jag i alla fall ha.
Det var lite spännande i det senaste avsnittet för jag trodde faktiskt att pappan skulle dö där i några sekunder när monstrena tog dom.
Mer sånt.

Ja, där håller jag med dig.

Förutom Alias.

Men annars så.

[Glorificus]

1x16
Ett av de bästa avsnitten hittills! Serien har levererat några riktigt bra den senaste tiden.
Jag var inte beredd på den sista attacken i slutet, det blev riktigt överraskande och spännande... trodde också att pappan skulle bli dödad där, hehe, blev nästan lite besviken när det inte blev så. Jag hann tänka så mycket om vilken bra vändning det hade varit när han precis hunnit säga att han visste saker om hur man nog kunde döda überdemonen.

Avsnittet hade en bra blandning av spänning (slutet som jag redan nämnt + första gången Sam är i hisschaktet) och humor (skrattade högt flera gånger) och drama... med flera Dean/Sam-karaktärsögonblick, både roliga och känslosamma (hade inga problem alls med de bitarna, det kändes befogat och äkta, speciellt när det märktes att bröderna försökte behärska sig).

Jag är inte överförtjust i Meg, det blir lite överspel med hennes onda ansiktsuttryck... föredrar onda typer som är mer som hon var med Sam första gången vi såg henne, innan vi visste om hennes mörkare sidor. Hon känns mindre hotfull och mer jobbig när hon beter sig som en väsande orm.

Och jag väntar fortfarande på att Sam ska börja testa sina nyfunna krafter... om jag lyckats flytta på ett stort skåp med tankekraft en gång skulle jag inte göra annat än att stirra på pennor om dagarna...

[brat]

1x16
Min upplevelse i kronologisk ordning:
- Tjejen i början: Jag hoppades verkligen att hon skulle vara med mer, gillade henne vid första anblick. Men tyvärr.
- Blodfläckarna: Hur töntiga som helst. De hade kunna göra tusen olika mönster mellan så där många prickar.
- Roligt: Jag fick skratta hyfsat mycket där i mitten, inte minst allt då Dean retade Sam.
- Spänning: Jag trodde att jag skulle bita naglarna till nagelbanden när Sam smög omkring kring hennes altare, men inget hände (liten besvikelse)... eftersom det var en fälla men det visste jag inte då, än om man helt klart fick den känslan.
- Säsongsarc: Jätteskoj med mer säsongsarc. Och jag tycker nog att den känns lovande. Invecklad och spännande. Än om man egentligen inte fick veta något alls.
- Drama 1: Traditionellt visar Dean, och även Sam, väldigt lite känslor. Därför var det ovant och rätt roligt att Dean fick öppna upp sig för Sam. Jag förstod deras motivation och allt var okej.
- Monstren: Rätt läckra fast inte fullt så skrämmande som några av de tidigare monstren. Gillade allt blod iaf. hehe
- Upplösning 1: Ett antiklimax som vanligt tänkte jag, men jag var inte hundra på att den onda tjejen faktiskt var död. Men jag trodde utan tvivel att det var veckans stora uppgörelse - det vore inte det fånigaste avsnittsslut serien haft.
- Drama 2: Bröderna återser pappa. På tok för stort. Kändes onödigt att pappan alls var med i avsnittet. Tänkte i det här läget att avsnittet var okej men inte märkvärdigt. Scenen var för lång och jag blev lite otålig. Med det drama man haft tidigare i avsnittet och de slags karaktärer serien handlar om tycker jag inte att den här scenen kändes rätt.
- Överraskningen: Jag blev SÅ överraskad! Kanske lite lättlurad men när man sett 15 avsnitt av serien som alla följt samma mall var det här verkligen en rolig vändning!
- Upplösning 2: Snyggt med ljuset och att Sam kom på något som kändes passande för avsnittet. Inte någon enkel magisk lösning utan en logisk tillfällig lösning.
- Drama 3: Separationsscenen. Igen var dramat på tok för stort. Jag säger inte att de inte känner drama och jag säger inte att dramat inte är befogat, men jag säger att det inte passar. De har byggt upp en stämning där pojkarna inte riktigt erkänner vad de känner och de har enorm respekt för sin pappa, då passar inte det här klängiga tårdrypta farvälet. Men jag ska inte klaga så mycket, jag är bara nöjd att pappan inte följde med dem för resten av serien. (Än om jag tyckte att han var riktigt bra i det här avsnittet, till skillnad från hans förra.)

Nu när jag sett hela avnsittet lutar jag åt att det var mer än bra, men fortfarande inte speciellt märkvärdigt. Men klart ett av de bättre avsnitten i serien.

---
Om Alias.

En sak jag verkligen gillade med Alias tidigt var att även om det var mycket fristående avsnitt så slutade avsnitten med en cliffhanger och avslutades i nästa avsnitt, som om dom klippte av avsnittet lite tidigt och sen i nästa avsnitt innan det nya äventyret började kom fortsättningen på förra veckan.

Haha. Det var anledningen till att jag slutade se Alias. Tyckte att det var hur urbota fånigt som helst. Ett exempel (kan vara från säsong 1... kan vara senare)
Ett tillfälle jag minns tydligt var då Sidney och någon ond agent (typ) spenderat ett avsnitt med att jaga en livsviktig väska. I slutet fick de väskan och öppnade den med stora miner. Jag satt som på nålar. Nästa vecka visade det sig att det var siffror (omg - siffror!!) i väskan som de memorerade och sedan joggade de iväg åt varsitt håll. Spännande spännande. Och så var det varje vecka, till slut satt jag bara och undrade om de trodde att de "lurade" någon med sin fake-spänning.

[Glorificus]

1x16
Monstren: Rätt läckra fast inte fullt så skrämmande som några av de tidigare monstren. Gillade allt blod iaf. hehe

Ja, det glömde jag säga... jag gillade också allt blod som flög omkring! Och att man inte fick se monstren. Plus att de beskrev hur de dödade och hur resterna av offren såg ut, så man själv fick föreställa sig det. Bitar överallt... hehe.

[Glorificus]

1x17 kommer inte förrän 30 mars, om någon missat det.

Men man kan undra varför The WB flyttar serien till torsdagar när kanalen slutar att existera om några månader. Hm... kanske en strategi för att vänja folk vid en framtida Smallville/Supernatural-torsdag på nya CW?

[freso]

1x17 kommer inte förrän 30 mars, om någon missat det.

Argh!

[freso]

WWBD - What Would Buffy Do.
Ahahaha.

[Illyria]

Buffy nämns och ännu mer...?
1.17 De bor i en husvagn i en husvagnspark och har rosa flamingos utanför, det skriker ju Wonderfalls!

[qarlsson]

Supernatural is back. Yay! Med ett par starka avsnitt på slutet innan uppehållet skall det erkännas att jag är smått uppspelt inför fortsättningen på säsongen.

förövrigt 1x15 - The Benders
Avsnitt värt att nämna och som dök upp i mitt huvud efter att ha suttit och läst tråden lite här på eftermiddagsknuten. Ett avsnitt som jag gillar skarpt och som visar på hur brett SN kan gå. Här i form av en light-homage till southern-fried horror-genren. Visst, serien kanske inte kan sidesteppa hur som helst med sånt som går in på spåret massmord/seriemord-teman men fan så jag gillar! Då och då kan det ge en skön twist på handling när exempelvis en urban legend visar sig ha förankring i fullt un-supernaturella ting.
Som helhet har SN en del skavanker att jobba på, vilket tidigare nämnts. Och samtidigt ser jag så mycket potential här. Arc-wise and so on..

adolvsson:
Mer Meg, hell yeah!

[brat]

1x17 - Superroligt avsnitt!!
Skrattade så klart gott åt WWBD (okej, jag asgarvade högt i min ensamhet och spillde vatten i processen) och hela prank-grejen var rolig och de två töntarna var extremt roliga och alla Richardson-skämt fick mig att skratta.Måste vara det roligaste avsnittet hittills!

Dessutom var handlingen bra och avsnittet intressant och lagom skrämmande. Allt man kan önska sig av ett filler-avsnitt!

[Glorificus]

1x17
Mycket bra avsnitt!

Intressant veckans fall, som framför allt handlade om tanken att något kan börja existera om nog många tror på det. Samtidigt som den målade symbolen och startandet av ryktet hjälpte till med det.

Sen var det ju en superrolig idé att ha de två nördarna, wannabe-ghostbusters (eller Buffys!), som dels spred informationen om spöket vidare och dels gav mycket comic relief till avsnittet. Varenda scen med dem och bröderna var snyggt balanserade för att få fram det bästa från Sam och Dean i den situationen.

Och brödernas prank-lek var också roande. Hela avsnittet var fyllt med små roligheter. Över huvud taget ett välbalanserat avsnitt med både spänning och humor.

Hehe, och självklart tänkte jag också Wonderfalls när man såg flamingos framför husvagnen sådär tydligt.

[Tob]

1.17

Över huvud taget ett välbalanserat avsnitt med både spänning och humor.

Väldigt sant. Fruktansvärt balanserat.

Sen gillade jag hela iden med att "monstret" fanns pga. folks fantasier och det blev genast väldigt intressant när dem i slutet ifrågasätter vad dem har tagit död på som "bara" har existerat pga. att någon/ra tror på det. Intressant, hoppas det tar upp det mer, och gör något mer utav det.

[LWes]

1x17
Jag verkar inte hålla med dom flesta.
Jag tyckte att dom nördiga spökjägarna var överdrivet stereotypiska, att Dean och Sam's bus dom gjorde mot varanndra var helt opassande och att lösningen på monstret att allt hände för att folk trodde på det var väldigt orealistisk (även för att vara i en övernaturlig värld).
Det betyder att man kan gå runt och måla den symbolen överallt och så framkallas massvis av monster och allt möjligt.
Att munkarna hade lyckats skapa en golem med sina tankar var as häftigt tycker jag, men inte att det kunnde hände av misstag.
I X-Files var det en entitet som tog formen av vad folk fruktade eller något sånt, och det var mycket bättre för det var en entitet, inte bara att den skapas så fort någon tror någonting i närheten av en symbol som någon ritat av misstag.

Varför var nördarna tvugna att förklara vad en EMF-mätare är för bröderna, det är väl en sån som Dean alltid använder? Vad är det annars för apparat han använder och vad gör den?
Eller låtsades Dean och Sam helt enkelt inte veta vad det var?

Men jag tyckte ändå att det var ett bra avsnitt, det var ganska kusligt nere i källaren.
Men arc-avsnitten är bättre än filler-avsnitten

Jag skulle vilja se fler varelser istället för spöken och andar och sånt. Det är spännande.

[brat]

1x17
Eller låtsades Dean och Sam helt enkelt inte veta vad det var?

Ja, så var det.

Personligen gillade jag att just det här "monstret" skapades av att folk trodde på det. Men Sams fundering om hur många monster som bara finns för att folk tror på dem tycker jag om ungefär lika mycket som Buffyavsnittet "Normal Again". Det är väldigt bra och mycket intressant, men lika fullt hyseriskt irriterande. För det betyder i princip att det är Dean och Sams fel att monster existerar, för vem tror på monster mer än vad de gör? Så om inte de kämpade för att rädda alla så skulle det inte finns någon som behövde räddas. Irriterande. Skulle ge vem som helst identitetskris.

[freso]

För det betyder i princip att det är Dean och Sams fel att monster existerar, för vem tror på monster mer än vad de gör? Så om inte de kämpade för att rädda alla så skulle det inte finns någon som behövde räddas. Irriterande. Skulle ge vem som helst identitetskris.

Precis vad jag tänkte...

[Tomas]

För det betyder i princip att det är Dean och Sams fel att monster existerar, för vem tror på monster mer än vad de gör? Så om inte de kämpade för att rädda alla så skulle det inte finns någon som behövde räddas. Irriterande. Skulle ge vem som helst identitetskris.

Precis vad jag tänkte...

Nu krävdes det väll ändå ganska många fler än två personer för att skapa monstret. Kommer inte ihåg hur många träffar hemsidan hade, men många var det. Övernaturliga saker som existerar för att folk tror på dem/är rädda för dem har funnits tidigare (den första jag kommer att tänka på är Candyman) men idéen att monstret skapas från ett påhittat rykte var riktigt cool och oväntad.[/quote]

[dizzy]

1.17
http://www.hellhoundslair.com/
Vi kan alla hjälpa till att skapa monster eftersom de lagt upp siten på riktigt.
Lite att läsa om det mesta de stött på den här säsongen.

[Glorificus]

1.17
http://www.hellhoundslair.com/
Vi kan alla hjälpa till att skapa monster eftersom de lagt upp siten på riktigt.
Lite att läsa om det mesta de stött på den här säsongen.

Ja, man kan ju till och med skicka in egna myter. Med en disclaimer om att man då avsäger sig alla rättigheter om den myten... så chansen finns att de fiskar efter avsnittsidéer med den här sajten. Man kanske skulle hitta på någon myt som är platsbunden till Umeå, Sweden, så att Dean och Sam måste komma hit och undersöka. "There is a midget dressed as a clown in my closet!" (Kan fortfarande inte skaka av mig den där historien som LWes klistrade in tidigare i tråden...)

[LWes]

För det betyder i princip att det är Dean och Sams fel att monster existerar, för vem tror på monster mer än vad de gör? Så om inte de kämpade för att rädda alla så skulle det inte finns någon som behövde räddas. Irriterande. Skulle ge vem som helst identitetskris.

Precis vad jag tänkte...

Nu krävdes det väll ändå ganska många fler än två personer för att skapa monstret. Kommer inte ihåg hur många träffar hemsidan hade, men många var det. Övernaturliga saker som existerar för att folk tror på dem/är rädda för dem har funnits tidigare (den första jag kommer att tänka på är Candyman) men idéen att monstret skapas från ett påhittat rykte var riktigt cool och oväntad.

[/quote]
Visst, idéen är ganska cool, men logiken i den klarar inte sig.
Som dom satt upp det nu kan Dean och Sam åka till Loch Ness och rita den där symbolen och så kommer Loch Ness-monstret att finnas (vare sig den fanns innan eller inte)
Dom kan åka till nordpolen och rita symbolen och så kommer miljoner barns tro göra att han finns på riktigt.
Varför inte rita den i en kyrka så kommer alla troende faktiskt skapa GUD.
Man kan säga samma sak om alla saker folk tror på.
Sen att den skapades för att folk läste om det på en hemsida... Om jag hittar en sida där det står att ett ställe är hemsökt, så kanske jag skulle tro på det om det var övertygande, men om det står att det är ett spöka som dödar folk? Inte en chans. Så även om sidan hade många besökare, hur kunnde så många tro att det verkligen fanns ett spöke som dödade? I verkligheten så är det nog väldigt få (även bland fanatiker som dom där två i avsnittet) som verkligen tror att det finns spöken som mördar levande personer.

Om dom följer detta upp med att dom åker till nordpolen och skapar tomten så tycker jag att det är mycket bra och kul, men om dom bara lämmnar det så här är det ganska dåligt.
Om så otroligt många gick på den där hemsidan, varför skapar inte Sam och Dean en egen hemsida där dom skriver att det finns ett föremål på något ställe (där dom ritat symbolen) som när den aktiveras utplånar alla monster och onda andar och sånt i hela världen, sen skickar dom ut det till kulter och fanatiska personer som kan tro på det så att föremålet skapas, dom aktiverar den, och sen finns inga monster mer.
Oj, vad lätt det var. Jag tror inte att personen som kom på idéen hade tänkt på att alla dessa saker skulle vara möjliga om dom gör den möjlig...

[brat]

Man kanske skulle hitta på någon myt som är platsbunden till Umeå, Sweden, så att Dean och Sam måste komma hit och undersöka.

Yes please.

Visst, idéen är ganska cool, men logiken i den klarar inte sig.
Som dom satt upp det nu kan Dean och Sam åka till Loch Ness och rita den där symbolen och så kommer Loch Ness-monstret att finnas (vare sig den fanns innan eller inte)
Dom kan åka till nordpolen och rita symbolen och så kommer miljoner barns tro göra att han finns på riktigt.
Varför inte rita den i en kyrka så kommer alla troende faktiskt skapa GUD.

Varför är inte det logiskt?
Och för den delen, hur vet du att Loch Ness-monstret, tomten och Gud inte finns på riktigt redan? Bara för att man ritar symbolen i en kyrka betyder ju inte det att Gud kommer att visa sig.
(Och sedan var det ju också så att man var tvungen att titta på symbolen på platsen medan man tänkte på saker och jag tror inte att allt för många barn faktiskt åker till nordpolen, men det kunde du potentiellt avhjälpa med en hemsida.)

varför skapar inte Sam och Dean en egen hemsida där dom skriver att det finns ett föremål på något ställe (där dom ritat symbolen) som när den aktiveras utplånar alla monster och onda andar och sånt i hela världen, sen skickar dom ut det till kulter och fanatiska personer som kan tro på det så att föremålet skapas, dom aktiverar den, och sen finns inga monster mer.

Nu sa de väl aldrig att vad som helst som folk tror på blir sant bara genom att ta hjälp av den här symbolen. Den här symbolen hade i vissa fall kraft nog att skapa något väsen som många människor trodde på, men den har inte oändlig kraft (antar jag). Den kan inte ta bort saker som redan existerar (t.ex. monster), den kan inte förvandla saker som redan existerar (t.ex. om det finns en galen kult som tror att alla människor är kaniner så kommer vi inte att bli det för det) och den kan inte ens skapa nya saker (t.ex. ett Loch Ness-monster). Den skapar bara väsen.

Okej, jag kan väl inte vara hundra på att min teori stämmer, de utvecklade inte symbolens förmågor så mycket i avsnittet. Men du kan inte vara säker på att det inte är logiskt heller, för de utvecklade inte symbolens förmågor tillräckligt i avsnittet för att du ska veta vad den kan och inte kan. Jag tror att du ger den här symbolen för stor betydelse, de menade inte att införa något som kan förändra universum.

[LWes]

Man kanske skulle hitta på någon myt som är platsbunden till Umeå, Sweden, så att Dean och Sam måste komma hit och undersöka.

Yes please.

Visst, idéen är ganska cool, men logiken i den klarar inte sig.
Som dom satt upp det nu kan Dean och Sam åka till Loch Ness och rita den där symbolen och så kommer Loch Ness-monstret att finnas (vare sig den fanns innan eller inte)
Dom kan åka till nordpolen och rita symbolen och så kommer miljoner barns tro göra att han finns på riktigt.
Varför inte rita den i en kyrka så kommer alla troende faktiskt skapa GUD.

Varför är inte det logiskt?
Och för den delen, hur vet du att Loch Ness-monstret, tomten och Gud inte finns på riktigt redan? Bara för att man ritar symbolen i en kyrka betyder ju inte det att Gud kommer att visa sig.
(Och sedan var det ju också så att man var tvungen att titta på symbolen på platsen medan man tänkte på saker och jag tror inte att allt för många barn faktiskt åker till nordpolen, men det kunde du potentiellt avhjälpa med en hemsida.)

varför skapar inte Sam och Dean en egen hemsida där dom skriver att det finns ett föremål på något ställe (där dom ritat symbolen) som när den aktiveras utplånar alla monster och onda andar och sånt i hela världen, sen skickar dom ut det till kulter och fanatiska personer som kan tro på det så att föremålet skapas, dom aktiverar den, och sen finns inga monster mer.

Nu sa de väl aldrig att vad som helst som folk tror på blir sant bara genom att ta hjälp av den här symbolen. Den här symbolen hade i vissa fall kraft nog att skapa något väsen som många människor trodde på, men den har inte oändlig kraft (antar jag). Den kan inte ta bort saker som redan existerar (t.ex. monster), den kan inte förvandla saker som redan existerar (t.ex. om det finns en galen kult som tror att alla människor är kaniner så kommer vi inte att bli det för det) och den kan inte ens skapa nya saker (t.ex. ett Loch Ness-monster). Den skapar bara väsen.

Okej, jag kan väl inte vara hundra på att min teori stämmer, de utvecklade inte symbolens förmågor så mycket i avsnittet. Men du kan inte vara säker på att det inte är logiskt heller, för de utvecklade inte symbolens förmågor tillräckligt i avsnittet för att du ska veta vad den kan och inte kan. Jag tror att du ger den här symbolen för stor betydelse, de menade inte att införa något som kan förändra universum.

Sa dom verkligen att man var tvungen att titta på symbolen sammtidigt? Det gör det bara konstigare att massis av personer satt och kollade på en bild av den på hemsidan och sammtidigt trodde att det fanns ett spöke som mördade folk där, och sen helt plötsligt skrev en person att han hade en yxa, och då satt alla och trodde att han hade en yxa sammtidigt som dom såg på bilden.
Som jag förstod det behövde dom bara tro att det fanns på just den platsen, och eftersom symbolen också fanns där så hände det.
Men även om inte symbolens krafter är ologiska så är det orealistiskt att så mycket folk skulle tro att det fanns ett spöke där som faktiskt mördar alla som kommer dit.
och visst, hur vet jag att inte tomten och Loch Ness-monstret och Gud inte finns? Det spelar ingen roll, för även om dom finns eller inte så skulle dom finnas om man gjorde som jag skrev. Kanske inte som hela kött och blod-varelser, men som ande-aktiga entiteter precis som spök-mannen i huset.
Tänk dig att det stått på hemsidan att Gud finns i det huset och att alla som går ner i källaren helas. Vad är skillnaden mellan det och att det finns ett spöke där som dödar en? Om den har kraften att döda skulle den väl även kunna ha kraften att hela och göra andra saker och dom trodde det istället.

[brat]

1x18
Two queens! *ASG*
Ytterligare ett bra avsnitt, men långt ifrån lika bra som förra. Bra monster. Och ett rätt bra slut, vilket man måste vara tacksam för då det gäller Supernatural. Många fina brodersögonblick och ett fånigt sådant. Det kändes inte helt naturligt då Dean berättade om sina skuldkänlsor, han är inte precis dela-med-sig-typen.

Det jag generellt stör mig på med Supernatural är att de inte verkar bry sig om det blir ologiskt. Visst, det gäller bara detaljer men det kan inte vara så svårt att tänka efter lite extra och få allt att fungera smärtfritt. Samtalet med mamman vid lekparken i början föreföll mig väldigt onaturligt. Och en blind kvinna kan väl inte veta om ett kors hänger upp och ned. Värst av allt var nog det gigantiska handavtrycket på fönsterbrädet som ingen annan reagerat på trots att någon (pappan?) måste ha stängt fönstret.
(Det finns dock undantag till denna irriterande trend, t.ex. förra avsnittet.)

Den lilla killen var iaf bra. Jag gillar när Dean får bonda med små killar (på ett broderligt sätt) istället för IQ-befriade tjejer som stänger fönsterluckor då galna bilar attackerar deras hus.

"Sometimes I wish you could too"
Aaawww

[LWes]

1x18
Värst av allt var nog det gigantiska handavtrycket på fönsterbrädet som ingen annan reagerat på trots att någon (pappan?) måste ha stängt fönstret.

Det var precis vad jag tänkte. VARFÖR lämnade den ett perfekt handavtryck? och det var inte svart färg på fönstret eller några andra ställen (om dens hand färgade av sig så borde det ju vara det).
Men jag tyckte att det var riktigt coolt att det inte var ett spöke eller någon slags ande, utan en varelse och jag tyckte att det var häftigt att dom hittade doktorn på ett jättegammalt kort, det gav en lite legendarisk kännsla. Det hade dock varit coolare om han faktiskt varit god och slagits mot den här sortens monster eller något sånt. Dom möter på för få goda övernaturliga personer tycker jag och hittills har det inte varit många karaktärer som har potential att återkomma.
Jag säger det så ofta jag kan, men kontinuiteten och alla återkommande karaktärer var en av Buffys främsta attributer, i alla fall en sån sak som jag alltid och absolut älskar. Det spelar ingen roll om jag älskar karaktären i fråga eller ogillar den, om den kommer tillbaka så är bara det i sig något att bli uppspelt över. Det finns inget bättre än kontinuitet.

[Glorificus]

1x18
Gaah, vilket smörigt avsnitt! Idén var bra med ett monster som tar barns, och då speciellt syskons, livskraft (Killed By Death, anyone?) och att knyta an det till brödernas barndom. Men som sagt blev det alldeles för smörigt och förutsägbart. Till och med score-musiken var övertydlig... och har jag nämnt smörig? Hihi.

Men jag håller med om att det (som vanligt) fanns några bra Dean/Sam-ögonblick. Och första scenen mellan Dean och pojken på motellet var ju hur rolig som helst... "Two queens". Tyvärr fick pojken sen hemska repliker att säga, liksom alla andra i avsnittet... ingen totalsågning, men jag placerar det här på samma nivå som Bugs och Faith - även om det här var mer balanserat. Eller förresten lika förutsägbart upplagt som Faith...

Jag tyckte liksom LWes att vändningen med att doktorn var inblandad var bra... tills de inte gjorde något mer av det! Kunde inte monstret ha lyckats göra pojken sjuk när de använde honom som bete, så de skulle vara tvungna att konfrontera doktorn när han var människa? Något sånt tycker man att de kunde lagt in.

Det märks verkligen att helt olika personer gör avsnitten när det skiljer sig så här mycket från en vecka till nästa. Bra skådespelarinsatser från Jared och Jensen däremot... Jensen fick bl.a. göra flera ansiktsreaktioner (som är så typiskt honom, nästan så man undrar om han har en särskild ansiktsreaktions-coach).

[eynosh]

1x18
Gaah, vilket smörigt avsnitt! Idén var bra med ett monster som tar barns, och då speciellt syskons, livskraft (Killed By Death, anyone?) och att knyta an det till brödernas barndom. Men som sagt blev det alldeles för smörigt och förutsägbart. Till och med score-musiken var övertydlig... och har jag nämnt smörig? Hihi.

Men jag håller med om att det (som vanligt) fanns några bra Dean/Sam-ögonblick. Och första scenen mellan Dean och pojken på motellet var ju hur rolig som helst... "Two queens". Tyvärr fick pojken sen hemska repliker att säga, liksom alla andra i avsnittet... ingen totalsågning, men jag placerar det här på samma nivå som Bugs och Faith - även om det här var mer balanserat. Eller förresten lika förutsägbart upplagt som Faith...

Jag tyckte liksom LWes att vändningen med att doktorn var inblandad var bra... tills de inte gjorde något mer av det! Kunde inte monstret ha lyckats göra pojken sjuk när de använde honom som bete, så de skulle vara tvungna att konfrontera doktorn när han var människa? Något sånt tycker man att de kunde lagt in.

Det märks verkligen att helt olika personer gör avsnitten när det skiljer sig så här mycket från en vecka till nästa. Bra skådespelarinsatser från Jared och Jensen däremot... Jensen fick bl.a. göra flera ansiktsreaktioner (som är så typiskt honom, nästan så man undrar om han har en särskild ansiktsreaktions-coach).

Men jag tyckte ju om det.. Var precis sådär lagom smörigt som jag vill ha det. Gärna en skiva ost på också.

Men det var ett fint avsnitt. Inte fräckt, coolt eller roligt utan fint. Tyckte om hur dom använde flashbacksen (Damn you Lost!) och allmänt att dom själva varit offer för varelsen innan.
Tyckte även om gamla-tant scenen. Underbart med korset .

Supernatural måste bara få en andra säsong!

[Glorificus]

Haha, vi verkar ofta tycka helt olika om serieavsnitt, Darin... åtminstone vad gäller Supernatural och PB.

Att det blir en andra säsong tvivlar jag inte en sekund på - det är ju WB's mest populära nya serie, så det lär fortsätta på CW tillsammans med Smallville på torsdagar. Fast man vet aldrig, de kanske blir helt vilda när de ska göra veckoschemat för nya kanalen...