Ahh, the magic that is Buffyverse. Efter den rejält darriga mittenarcen lyfter serien igen... typ i slutscenen av "The Killer In Me" och här har den kommit upp i gammal god högform igen. Generellt tycker jag Andrew får lite FÖR mycket plats i s7 - jag gillar honom skarpt, men ofta har han en tendens att ta över scener som borde utmynna i mer än bara Star Wars-skämt. Som om författarna tycker det är mycket roligare att skriva åt Andrew än att försöka täppa till hålen i The First-ploten.
Men när han får ett eget avsnitt glänser han fullständigt. Sån jävla typisk grej för
Buffy; i 35 minuter är detta ren humor, och sen ställer det alltihop på huvudet - utan att det känns som om man bytt regissör eller ändrat sig mitt i, utan helt enkelt som en naturlig fortsättning.
Mycket i det här avsnittet som kan ses som teman för hela säsongen.
BUFFY: STOP! Stop telling STORIES! Life isn’t a story.
ANDREW: Sorry, sorry.
BUFFY: Shut up! You always do this. You make everything into a story so no one’s responsible for anything because they’re just following a script.
Någonstans däri finns det en botten som säger "vi på Mutant Enemy gillar att leka med metaforer och roliga historier, men det finns alltid allvar i det." Det är Andrews synvinkel. Ironin är ju att Buffy själv följer manuset för en slayer mer än någonsin i den här säsongen, mer och mer förvandlar sig till Kendra och i - vad som blir mer och mer uppenbart - näst intill blind panik kommer längre och längre bort från det som gjort henne till det hon är; hennes mänsklighet, hennes vänner, hennes vägran att acceptera ödet. Det finns en lektion för Buffy att lära sig av Andrew; hon missar den än så länge.
Som sagt, hysteriskt kul. Definitivt det roligaste avsnittet i hela säsongen (även om det inte riktigt når upp till de sista tio minuterna av "Him"

). Tom Lenk är en lysande komiker, och här finns mängder av scener som får mig att gapskratta varje gång...
...och sen kan de, utan att tappa något i trovärdighet, avsluta med en av de kallaste scenerna i hela serien.
ANDREW: Here’s the thing. I killed my best friend. There’s a big fight coming and I don’t know what’s going to happen. I don’t even think I’m going to live through it...
That’s probably the way it should be.
I guess I…
Slut.