Film 5: The Curse of Film

[caffeineaddict]

BARTON FINK! Fortfarande, tio år senare, en av världens bästa filmer och Coens allra bästa.

"Sex?! He's a MAN! We wrestled!"

[AKS]

Ja, den var riktigt bra. 8 av 10 på IMDb för mig.

[noike]

Lite Joss-nyheter då:
http://www.slashfilm.com/joss-whedon-si ... %2FFilm%29

Avengers 2 (regissör) och någonting för Marvel för ABC (utvecklarnivå så säkert bara producent när det blir av).

[gaspode]

write and direct står det ju.

[noike]

Jag tar "write" på Marvelfilmer med en näve salt. Mer manusputsning enligt saker som andra redan har bestämt.

[A bear]

Jo, Avengers var väl inte originalmanus direkt. Men yay!

[Tam]

Yay!

[AKS]

Yay! Men tv-serie på typ AMC eller nån annan kabelkanal också? Plix?

[Tomas]

[slugslinger]

Fundera på att kolla på The FP

In a post apocalyptic future, two rival gangs fight for control of Frazier Park by playing "Beat Beat Revelation", a deadly version of Dance, Dance, Revolution(TM).

[noike]

I'm heading of to Bucharest to start work on my new film, The Zero Theorem. It stars everybody's favorite Nazi, the great Christoph Waltz. Very original script about a man waiting for a telephone call that will give meaning to his life. Some other things happen as well. It's profound and funny in more or less equal measures. We're going to have fun. I'll keep you posted as the cast expands.
— Terry Gilliam

[caffeineaddict]

Jag gillade den jävligt mycket också. Snyggare, mer budget, bättre användande av flashbacks, likvärdigt skådespeleri (fastän Gary Oldman och Colin Firth kämpar i uppförsbacke mot Alec Guinness och Ian Richardson. John Hurt däremot, fyhelvete, hans Control ), lite smutsigare än 70-talsminiserien men samtidigt förlorade den på det snabbare tempot tyckte jag. Fortfarande skitbra.

Jag tänker se båda, och miniserien innan jag ser filmen, men... Om jag bara skulle välja en. Om. Vilken?

Miniserien. 7x45min mot 2h. Du kan ju tänka dig vad det innebär för karaktärsdjupet.

Jag måste nog säga emot det här. Gillar båda, men tyckte filmen var betydligt bättre. Dels p.g.a. just att den känns väldigt filmisk och stämningsfull, där serien känns väldigt mycket brittisk 70-tals-TV. Lite filmad teater över stora delar. Och en av mina problem med serien (även om den såklart har en hel del karaktärsögonblick som filmen saknar) är att 7 x 45 kändes för långt för den här historien. Varenda detalj i mysteriet blev för överexponerad och tydlig till den punkt där det knappt kändes som ett mysterium alls. När filmen i sin tur speedar upp handlingen utan att plocka bort så väldigt mycket av spion-ploten (dock som sagt på bekostnad av vissa karaktärsögonblick) så blev det helt plötsligt lite tempo och tankearbete i det hela. Man fick liksom sitta och försöka hänga med på ett annat vis, vilket är lite vad jag gillar med den här sortens filmer och vad jag inte alls fick av TV-serien.

En punkt missade jag dock i filmen: hur förklaras det att Smiley får reda på att Prideaux lever och hittar honom? Detta förklaras ju i serien (och boken antar jag?), men får vi någon förklaring i filmen som jag bara blankade på eller ska vi bara anta att "Smiley listade ut det"? Allt annat tyckte jag förklarades tillfredsställande om än i ett högre tempo. Och åt andra hållet: har jag glömt att Prideaux/Haydon som älskare fanns med i serien eller plockade de helt enkelt bort den aspekten av förhållandet?

Skriver såklart det här nu för att det äntligen blev av att jag såg filmen.

[caffeineaddict]

För er som liksom oss inte fick se den på bio i närheten: Cabin in the Woods finns tillgänglig på ställen där... filmer finns nuförtiden. Återkommer med omdöme senare ikväll.

[A bear]

Aaaah, skräckfilmsfestivaler.

Monster Brawl: småkul idé - alla klassiska filmmonster, från Frankenstein(s monster) och varulven till Swamp Thing och zombies, gör upp i en fight till döden. Får slut på skämt och idéer cirka en halvtimma in. Undvik om ni inte är wrestlingfans.

Mutant Girls Squad: Senaste filmen från gänget bakom The Machine Girl, Tokyo Gore Police etc, och vid det här laget vet man vad man får: japanska skolflickor i 25-årsåldern med diverse kroppsliga mutationer som de använder för att stycka folk på diverse uppfinningsrika sätt, den här gången med en excuse plot hämtad från X-Men. Om man gillar den sortens film blir man inte besviken; den har onekligen ett visst schvung.

Grabbers är Irlands svar på Attack The Block, med Jeff från Coupling och George från Being Human i två av huvudrollerna. De dåliga nyheterna är att en liten irländsk fiskeby är den första mänskliga bosättningen som blir attackerad av utomjordiska tentakelmonster. De goda nyheterna är att tentakelmonstren är allergiska mot alkohol och inte äter folk som är riktigt, riktigt fulla. Jag sa att det var en irländsk film, va? Inte originell, men gott om gapskratt även om Russell Tovey verkligen inte kan spela full.

Thale, till slut, kan vara en av de bättre skandinaviska genrefilmer jag sett på ett bra tag, och då räknar jag in Rare Exports, Trolljegeren och Iron Sky. Gjord på nollbudget, men så intimt och... tja, trolskt gjord att man inte tänker på det: bara två killar som mitt i sina vardagliga bekymmer plötsligt finner sig öga mot öga, inlåsta i en källare, med en ung kvinna som kanske eller kanske inte alls är helt och hållet mänsklig.

[noike]

(Tinker Tailsor Soldier Spy)Och en av mina problem med serien (även om den såklart har en hel del karaktärsögonblick som filmen saknar) är att 7 x 45 kändes för långt för den här historien. Varenda detalj i mysteriet blev för överexponerad och tydlig till den punkt där det knappt kändes som ett mysterium alls. När filmen i sin tur speedar upp handlingen utan att plocka bort så väldigt mycket av spion-ploten (dock som sagt på bekostnad av vissa karaktärsögonblick) så blev det helt plötsligt lite tempo och tankearbete i det hela. Man fick liksom sitta och försöka hänga med på ett annat vis, vilket är lite vad jag gillar med den här sortens filmer och vad jag inte alls fick av TV-serien.

Jag såg det aldrig riktigt som ett mysterium. FFS, allt i båda versionerna blev övertydliga direkt i och med castingen. Jag menar, tre okända personer och så Ian Richardson/Colin Firth bland de misstänkta? Och i filmen så fick de andra inte ens säga hej. Så jag såg det alltid mer som en karaktärshistoria där problemet inte är så mycket vem som hur man bevisar det, och oavsett på vems bekostnad — för även om det är teatrikaliskt så föredrar jag Guinness väl dolda psykopat och att de introducerar saker innan de behövs. Oavsett hur fult eller snyggt filmat det är.


Fast personligen vill jag att någon filmar Queen & Country. (Läser första prosaboken just nu.)

[noike]

Thale, till slut, kan vara en av de bättre skandinaviska genrefilmer jag sett på ett bra tag, och då räknar jag in Rare Exports, Trolljegeren och Iron Sky. Gjord på nollbudget, men så intimt och... tja, trolskt gjord att man inte tänker på det: bara två killar som mitt i sina vardagliga bekymmer plötsligt finner sig öga mot öga, inlåsta i en källare, med en ung kvinna som kanske eller kanske inte alls är helt och hållet mänsklig.

Den där har jag velat se sedan jag hörde talas om den. Bra att förväntningarna inte verkar ballgrusas.

[caffeineaddict]

(Tinker Tailsor Soldier Spy)Och en av mina problem med serien (även om den såklart har en hel del karaktärsögonblick som filmen saknar) är att 7 x 45 kändes för långt för den här historien. Varenda detalj i mysteriet blev för överexponerad och tydlig till den punkt där det knappt kändes som ett mysterium alls. När filmen i sin tur speedar upp handlingen utan att plocka bort så väldigt mycket av spion-ploten (dock som sagt på bekostnad av vissa karaktärsögonblick) så blev det helt plötsligt lite tempo och tankearbete i det hela. Man fick liksom sitta och försöka hänga med på ett annat vis, vilket är lite vad jag gillar med den här sortens filmer och vad jag inte alls fick av TV-serien.

Jag såg det aldrig riktigt som ett mysterium. FFS, allt i båda versionerna blev övertydliga direkt i och med castingen. Jag menar, tre okända personer och så Ian Richardson/Colin Firth bland de misstänkta? Och i filmen så fick de andra inte ens säga hej. Så jag såg det alltid mer som en karaktärshistoria där problemet inte är så mycket vem som hur man bevisar det, och oavsett på vems bekostnad — för även om det är teatrikaliskt så föredrar jag Guinness väl dolda psykopat och att de introducerar saker innan de behövs. Oavsett hur fult eller snyggt filmat det är.

Medhåll om att det fungerar så i serien, men nog är både Toby Jones och Cieran Hinds relativt kända ansikten? Och man skulle kunna argumentera för att Toby Jones faktiskt har mer att göra i filmen än Firth fram tills slutet. Men han blir iofs uppenbar red herring i och med det också. Medhåll hursom om att mysteriet inte är ett huvudsakligt mål, men det fungerade inte ens lite för mig i serien. Filmen försöker iaf göra något av det.

Men båda versionerna har onekligen sina för- och nackdelar. Och båda är väldigt sevärda. Skönt att man inte behöver välja.

[A bear]

Thale, till slut, kan vara en av de bättre skandinaviska genrefilmer jag sett på ett bra tag, och då räknar jag in Rare Exports, Trolljegeren och Iron Sky. Gjord på nollbudget, men så intimt och... tja, trolskt gjord att man inte tänker på det: bara två killar som mitt i sina vardagliga bekymmer plötsligt finner sig öga mot öga, inlåsta i en källare, med en ung kvinna som kanske eller kanske inte alls är helt och hållet mänsklig.

Den där har jag velat se sedan jag hörde talas om den. Bra att förväntningarna inte verkar ballgrusas.

Den är inte perfekt, och om man verkligen vill kan man säkert hitta saker att gnälla på. Men på det stora hela var jag grymt imponerad. Det var ett samtal med hon som gör den kvinnliga huvudrollen efter filmen, och enligt henne var de ofta bara fyra personer on set - hon, de två manliga huvudrollerna, och så regissören/manusskribenten/producenten/kamerakillen/ljuskillen/ljudkillen/cateringkillen/transportkillen/etc. I princip samma setup som Birdemic alltså. Och ändå får man sällan (utom möjligen i de sällsynta CGI-inslagen) känslan av att det är lågbudget; han har struntat i att göra det han inte kan, och fokuserat på att skapa en bra film inom de ramar han har. Så Aleksander Nordaas kan vara ett namn att lägga på minnet.

EDIT: Och just det - någon gjorde observationen i samtalet att av deras skräckfilmer att döma är norrmännen livrädda för två saker: skogen och svenskar. När kommer den stora svenska skräckfilmen om norrmän?

[noike]

Fyfan. Läste nyss att Tony Scott dött. Självmord.

http://www.cnn.com/2012/08/20/showbiz/obit-tony-scott/

[Nyx]

Fyfan. Läste nyss att Tony Scott dött. Självmord.

http://www.cnn.com/2012/08/20/showbiz/obit-tony-scott/

Oj! Stackars frun, barnen och brorsan Ridley! Jag kan inte låta bli att undra om han hade någon svår, livshotande sjukdom... Så otroligt sorgligt.

[caffeineaddict]

Usch, usch. Tragiskt.

[Rombat]

[noike]

Fyfan. Läste nyss att Tony Scott dött. Självmord.

http://www.cnn.com/2012/08/20/showbiz/obit-tony-scott/

Oj! Stackars frun, barnen och brorsan Ridley! Jag kan inte låta bli att undra om han hade någon svår, livshotande sjukdom... Så otroligt sorgligt.

Instinkltivt känns det som depression. Så ja, svår och livshotande sjukdom är en passande beskrivning. Tyvärr.

[eriked]

Det står på internet att han hade cancer

Nog läge att dra igång The Last Boy Scout

[lilith]

Gå och se dokumentärfilmen "Searching for Sugar Man"! Ospoilad helst. Läs inte om den. Alls. Bara gå och se den. Jag lovar att du inte kommer att ångra dig.

[Tam]

Håller med!

[Murnau]

Oh den vill jag se! Även om jag visserligen har hunnit läsa lite om den redan. Någon som vill gå och se den i Stockholm med mig?

[A bear]

Jag funderade faktiskt på att gå och se den på Bio Rio i morgon 18.30, hur låter det? (Sen tänkte jag svepa Faust i bara farten också.)

[AKS]

Om det är den dokumentären om Motown-sångaren som de pratade om igår på P3 så verkar den intressant...

[Murnau]

Jag funderade faktiskt på att gå och se den på Bio Rio i morgon 18.30, hur låter det? (Sen tänkte jag svepa Faust i bara farten också.)

Björn: Ja! Det passar mig. Åtminstone Sugar man - ska fundera på om jag är sugen på Faust.