noike skrev:Bara lite tankar om det.
Intressanta tankar, och jag tror dom och vad jag skrev går att kombinera. Michael, mycket tack vara att hans hjärta sitter rätt, har egenskaper som skulle kunna göra honom till en enastående chef (vilket du ju beskriver), det är alla de andra sidorna (vilka, antar jag, du också nämner) som kommer ivägen och i slutändan gör honom fel för positionen.
Så jag håller väl egentligen med dig, men min tolkning är att det negativa tar överhanden och de passande drag han har är långt ifrån tillräckliga för att han ska passa där han sitter.
LWes skrev:Har han hatat honom så från början?
Det har blivit allt tydligare, det är sant, fast Michael har aldrig tyckt om Toby.
Och nu till inläggets huvudnummer, mina damer och herrar, jag presenterar avsnitt numero...
3x18Det här kan vara... nej, korrigering; det här är det bästa J.J. Abrams satt sitt namn på.
Pam: I have decided that I'm going to be more honest. I'm going to tell people what I want. Directly. So, look out world, cause ol' Pammy is getting what she wants. And, don't call me Pammy.
Jag är så kär.
Jan: Why is this so hard? That's what she said. Oh my God. What am I saying?
Avsnittets roligaste, jag gav nästan tangentbordet dansk skalle.
Jen och Michaels förhållande är riktigt sött. Och bisarrt. Mest bisarrt. Men Michael är så gulligt valpkär.
Och slutet. Wow.
När Pam gör slut, lämnar Roy med ett It's over. Roys våldsamma reaktion, och hans avslutande I'm gonna kill Jim Halpert. Oväntat starkt.