Jag tänkte vara lite anarkistisk nu och skriva ett inlägg som är on-topic. Hoppas ni kan förlåta mig.
Då har man sett allt då. Arcen i säsong 4 är fullständigt horribelt dålig. Ge mig mastern i säsong 1 any day! Han kickar Adams och initiativets rumpa totalt. Säsong 4 har också massor av mycket svaga avsnitt rent storymässigt. Kanske sämsta säsongen så här långt där också. Ändå tycker jag säsongen är den överlägset bästa. Varför? Jo, i stort sett varje avsnitt har minst en briljant eller hysteriskt rolig scen. De riktigt bra avsnitten är också
riktigt bra (Hush till exempel). Alla karaktärer är ofokuserade och vilsna. Först störde jag mig på detta (och saknade att alla alltid, alltid, alltid samlades i biblioteket för att rädda världen som i tidigare säsonger).
Sedan inser man förstås att detta är en stor brytpunkt i deras liv. Serien är så smart uppbyggd att det är en brytpunkt för ALLA karaktärer. Till och med Spike som blir en helt ny vampyr.

Allt detta är ett stort hälsotecken – och riktigt modigt av Joss. Andra hade spelat säkert och kört i de gamla spåren utan mycket till utveckling. Man kan på sätt och viss säga att serien startat om på nytt. Säsong 4 är på ett sätt säsong 1 i Buffys och de övrigas nya liv. Det ska bli förbaskat spännande och se vad som händer i den andra säsongen (säsong 5), då det förhoppningsvis börjar bli lite stabilitet i deras nya liv.
Men först ska jag genomlida första avsnittet av säsong 5. Räknar kallt med att det är värdelöst. Har inte bra erfarenhet av säsongsöppningar i Buffy.
