3x18 Earshot

[Binchy]

Ett riktigt bra avsnitt. Höjdpunkterna är ju, som sagts tidigare, Oz tankar, Giles går in i trädet, Wesleys tankar om Cordy, Xanders tankar. Cordelia är rätt kul också, hon tänker samma sak som hon säger, i motsats till Willow som tänker en massa långa tankar samtidigt som hon pratar om något annat.

Det talet som Buffy håller för Jonathan, att folk inte tänker på honom för att de är för upptagna med sina egna problem,

spoiler säsong 5-7
det borde hon hålla för Dawn också. Maken till egocentrisk person är svårt att hitta . Folk omkring henne är upptagna med att jaga monster och lösa ekonomiska problem och hon tolkar det som att de avsiktligt undviker henne.

[xAMNESIAx]

I am my thoughts. If they exist in her, Buffy contains everything that is me and she becomes me. I cease to exist.

"Hm!"

Det sammanfattar allt. 7/10.

[Gordo]

Det är så många roliga scener i det här avsnittet!

And the boys at this school are seriously disturbed

Jag tycker om scenen när Buffy försöker läsa Angels tankar. Man kan riktigt se henne stirra in i hans huvud och koncentrera sig för att höra vad som pågår därinne. Och som den "sucker for romance" som jag är så tycker jag att scenen med Angel och Buffy är så fin efter "tankeläsningsförsöket"

In twohundredfortythree years, I've loved exactly one person

Slutet är fantastiskt roligt!!!

[Binchy]

And the boys at this school are seriously disturbed

Helt i motsatts till alla andra tonåriga killar på jorden (och en hel del äldre också).

Stackars Buffy när hon hör allas tankar på en gång, påminner lite om

Spoiler Angel 1:22
Cordelia som känner alla i hela världen som behöver hjälp. Fast Earshot är ju ett år innan så det är ju "Shanshu" som påminner om Earshot.

[Gordo]

Helt i motsatts till alla andra tonåriga killar på jorden (och en hel del äldre också).

Ja visst!

[fripp21]

"Oh, way better than that"

Jag säger som Buffy:

Ohh...it is me right?

Med Earshot tar jag upp jakten på 7x22.

Jag gillade detta avsnitt väldigt mycket. Det behandlar inte de stora episka händelserna , the big arcs, men det är sablans roligt. Hela idén med att Buffy får telepatisk förmåga skapar en hel del sensationella situationer vilka ger oss nya insikter om våra hjältar. Jane E blev kanhända bekant med telepati i detta avsnitt?

Jag tycker också att avsnittet var en tydlig uppvisning över hur ett typiskt Buffy-avsnitt är uppbyggt. Jag har sett ljuset!! Jag kan inte bevisa det (än), men det känns som att avsnitten ofta består av tre delar;

Först en del där handlingen och "huvudproblemet" sätts upp. Det är i denna inledande del som manusförfattarna ofta ställer våra hjältar inför moraliska dilemman eller andra allmänmänskliga problem. Det är ofta då som seriens omtalade symbolik uppspelas. "High School is hell", "drinking is dangerous", "my parents don't understand me" osv. Dessa delar är ofta bra, speciellt när man går och tänker på avsnitten i efterhand, när man läser någon klok analys av avsnittet eller hamnar i en intressant diskussion.

En andra mittendel är där mycket av humorn avhandlas. I Earshot har vi alla de roliga scener där Buffy använder sig av sin "aspect of the demon". Scenen i bilbioteket, scenerna i skolans korridor samt scenen mellan Buffy och Angel är alla avsnittets höjdpunkter. Den andra delen är den klar mest eftertraktade. Där fokuserar de helt på karaktärsutvecklingen och det är ofta där humorinslagen får plats, eller det hjärtskärande dramatiska om man har nöjet att avnjuta ett av de tungt dramatiska avsnitten.

Till sist har vi den "spännande" avslutande delen där hjältarna reder upp situationen, i detta fall att Buffy först räddas och sedan att massmördaren avslöjas och nedbrottas. Denna del är tämligen ointressant. Men den måste väl vara där, för hur skulle det gå om hjältarna inte fick tampas med "the bad guys", förhindra världens undergång eller skynda sig att rädda en av kompisarna?

Min uppfattning om serien (än så länge) är att humorn är viktigast. De än så länge ganska få tunga dramatiska "episka" avsnitten är givetvis också bra, men de bitar som bygger på "action" och spänning är mycket mindre bra. Tills sist har vi all symbolik och den är intressant men kanske inte alltid tydlig vid första titten. Jag fattar i alla fall inte allt.

Men låt oss inte gräva ner oss i analyserandet av ett typavsnitt. Vi har ju ett härligt avsnitt att tala om.

Jag blev verkligen tagen av SMG's skådespeleri i flera av scenerna (var det bättre i detta avsnitt eller var det en effekt av att jag tagit en lång paus från tittandet?). Har någon annan lagt märke till hennes skådespeleri i detta avsnitt? Tag bara hennes minspel i hela scenen med Angel när hon ska försöka höra vad han tänker om Faith. Det var oroligt charmigt. Eller hur hon uttalar följande citat just efter hon har insett vad denna aspekt av demonen kan betyda för henne:

Giles: It could be very useful. You could anticipate your opponent's every move. Turn his plans against him.
Buffy: Oh, way better than that.

Hon låter annorlunda på något sätt. Mer naturlig?

Scenen med Buffy och den där roliga killen är mycket bra...

Angel: I'm a funny guy.

Sedan har vi ju de hysteriskt roliga scenerna i biblioteket när vi får höra vad alla tänker innan de säger något. Xander med sina tankar om sex, Willows söta osäkerhet, OZ's djupa filosofi (trist att han var så filosofisk bakom den filosofiska fasaden) och Wesleys kamp mot sina lustar. Men roligast och varmast av allt måste ändå vara Cordelias underbara, härliga

Cordelia (V.O.): I don't see what this has to do with me.
Cordelia: I don't see what this has to do with me.

Willow har en hel del lustiga miner för sig när Buffy hör och repeterar hennes tankar, tex:

Willow (V.O.): She's hardly even human anymore. How can I be her friend now? She doesn't need me.
Buffy: No! I do need you.

Jag garvade läppen av mig åt Xanders fösök till avkylande matematik

Xander (V.O.): What am I gonna do? I think about sex all the time! Sex! Help! 4 times 5 is thirty. 5 times 6 is 32. Naked girls. Naked Women! Naked Buffy! Oh stop me!
Buffy: God Xander! Is that all you think about?

Summa sumarum ett roligt, lättsamt avsnitt där vi slapp rädda hela den stora världen...

fripp21 (V.O.): Whatever. I wonder when I can go.
fripp21: Whatever. Can I go?

[gaspode]

oooooh
jag satt precis och tänkte på hur mycket fripp21-recensions-abstinens jag hade, och så hade jag missat en post i S3-forumet!

jag blir såhär: |------------------------------------------| glad
(jäätteglad)

Nu ska jag läsa den också!

[gaspode]

...och nu är jag ännu gladare!! till fripp21!

Att man kan bli så glad av bara några citat ur en TV-serie!

Och Cordy! <3

[fripp21]

oooooh
jag satt precis och tänkte på hur mycket fripp21-recensions-abstinens jag hade, och så hade jag missat en post i S3-forumet!

jag blir såhär: |------------------------------------------| glad
(jäätteglad)

Nu ska jag läsa den också!

Och jag blir ännu gladare. Tack.

Du har grym tajming, jag behövde en "pick me up" just nu. Jag är stand-in för en kollega denna påskvecka, och projektet är otroligt stökigt, stressigt och struligt. Så din glada kommentarer var alldeles otroligt välkomna.

[Nyx]

Jag med! Blir också glad över att fripp har återupptagit recensions-postandet, alltså! Och you're not wrong angående avsnitten - de är ofta uppdelade just som du beskrev, men jag skulle vilja tillägga att de mycket ofta har en liten coda, eller "svans"- en kort scen alldeles i slutet där någonting händer som bryter av totalt mot stämningen i resten av avsnittet. Just detta är så karaktäriserande för BtVS - att det sällan är enbart tragiskt, komiskt, läskigt eller whatever, utan att TPTB alltid blandar sinnesstämningar med ganska tvära kast. Och att de lyckas komma undan med det på otroligt eleganta sätt!

[gollum]

Snacka om att slåss mot sina inre demoner.

Buffy längtar efter att vara del av vardagen, att vara som andra, att inte stå utanför, och plötsligt står hon närmare alla andra än hon någonsin kunde drömt om. Och då är det helt plötsligt inte så pjåkigt att vara lite vid sidan av?

Lite för många temposänkare finns det dock i form av sockersöta eller moraliska kakbitar, men avsnittet klarar av det med nöd och näppe. Två saker som fastnade direkt:

Underbart illustrerat hur Cordy faktisk säger precis vad hon tänker! Vi har ju sett exempel på det flera gånger, men nu fick vi en titt bakom kulisserna.

Angel: I'm a funny guy

Ja, faktiskt!

[noike]

Underbart illustrerat hur Cordy faktisk säger precis vad hon tänker! Vi har ju sett exempel på det flera gånger, men nu fick vi en titt bakom kulisserna. :D

För att inte tala om skillnaderna mellan Oz mun och hans hjärna.

[A bear]

Inte ett favoritavsnitt, men absolut inte dåligt.

Bästa replik:

GILES: It says they can infect the host.
BUFFY: Infect?
GILES: (läser)
BUFFY: Infect?
GILES: (läser)
BUFFY: GILES! INFECT?!
GILES: Oh, um, infect the host with an aspect of the demon. That's all it says.

Bästa popkulturreferens: Bangles!

BUFFY: Principal Snyder has "Walk Like an Egyptian" stuck in his head.

Detalj jag inte lade märke till första gången jag såg det: Skylt ovanför dörren ut ifrån skoltidningsredaktionen: "Hazardous Waste Area". Han redaktörn gillar verkligen inte sina små lekkamrater.

Hej Joss Whedon: Parallellen Buffy/Faith - Othello/Jago är rätt snygg.

BUFFY: Well, he, um, he sort of admits himself that his motive are... spurious? He, um, he does things because he, he enjoys them. It's like he's not, he's not really a person. He's a, the dark half of Othello himself.

Dessutom är det något speciellt med att just Buffy - inte den mest empatiska av människor, och som ofta tycker väl synd om sig själv - får tankeläsarförmåga. (Att det krävs en sån grej för att hon ska fatta vad som hände mellan Giles och Joyce säger väl en hel del...)

Awww: Jag gillar att Sunnydales skoltidning antagligen är den enda skoltidningen i världen med en hel sektion för dödsannonser.

Höh? Skulle Jonathan ens nått avtryckaren om han stoppat den där gevärspipan i munnen?

Wow, detta är en bra serie: Twisten med att Xander faktiskt hade rätt om lunchtanten är snygg. Och hela temat med att allas liv är jävligt är rätt fint. Och scenen i biblioteket när Buffy läser allas tankar... För inte handlingen framåt så mycket, mest metafor den här veckan, men ett klart stabilt avsnitt.

[noike]

Underskatta inte Jonathan. Han har viga tår.

[Capt. Peroxide]

Roligt pausavsnitt, men lamt att de inte skildrade mer vad folk faktiskt tänker. Jag menar, Buffy går nerför skolkorridoren, och EN kille tänker snuskiga saker om henne. I verkligheten hade det varit alla. Utom Larry.

Sen en annan sak. Jag förstår om det är lite chockerande för Buffy att hennes mamma haft sex med Giles (två gånger. På huven till en polisbil), men hon slutar ju aldrig tjata om det sen! Fan, låt de vuxna ha sitt sexliv i fred fast du iklär dig offerrollen för att du inte kan ligga med din kille. Martyr much?

[holybuffy]

jag gillar det här avsnittet. så är det bara.
och hur många gånger har man inte kört den där med "bamba-tanterna häller råttgift i maten"-grejen..? jag kallar det inspiration!

[AKS]

Jag håller med mig själv à 2003 om att detta avsnitt skulle få en 8 :a av mig på Buffyskalan. Däremot tycker jag inte att det är snudd på en 9:a.

Earshot tycker jag är bra på två vis. Den viktigaste anledningen är att det är förbaskat roligt. Scenen då Buffy hör allas tankar (innan det blir för mycket), Giles/Joyce-sex x2 (först scenen med mamman, sen sista scenen med Giles) och den comic strip-aktiga scenen då mattanten står och häller råttgift i maten. Riktigt kul avsnitt. Men det är också rörande. Bara tanken på att inte kunna stänga av en sådan kraft får mig att förstå att Buffy blir sängliggande och nästan galen. Scenen med Buffy och Jonathan är också bra om än lite väl lång.

Så, overall, ett riktigt bra avsnitt och ett av de bättre S3-avsnitten.

[Echolls]

Jag gillar det här avsnittet. Det är roligt och så känner man verkligen med Buffy hur jobbigt det måste vara att läsa allas tankar till slut.

Underbart när Buffy får reda på att Joyce och Giles har haft sex och på slutet när hon berättar det för Giles och han går in i trädet. Scenen i biblioteket när Buffy läser allas tankar är också väldigt rolig. Cordy är ju så härlig som säger precis vad hon tänker och Oz tankar är... intressanta.

Favoritcitat:

Angel: And Buffy, be careful with this gift. A lot of things that seem strong and good and powerful, they can be painful.
Buffy: Like say, immortality?
Angel: Exactly, I'm dying to get rid of that.
Buffy: Funny.
Angel: I'm a funny guy.

Betyg: 7

[Spuffy]

Well, att Jonathan skulle ta sitt liv med just en sniper rifle... I skolans klocktorn... Samma dag som matsalstanten ska döda alla studenter... Ok, never mind det sista, men bara det basala: Han ska ta sitt liv på skolan, i klocktornet, med en f-ing SNIPER RIFLE? Hm. Som A bear skrev 2006: skulle Jonathan ens klara att nå avtryckaren? Hm.

Läskigt att Columbine-massakern skedde en vecka innan detta avsnitt skulle ha visats. Världen är otäck. Ofta otäckare än vad den är i Buffy.

Många roliga saker i detta avsnitt. Framför allt "RAT POISON". Och Wesley som inte ska tänka/titta på Cordy... Cordy som säger vad hon tänker. Oz! Och slutligen får Buffy klart för sig hur långt Giles och Joyce faktiskt gick i Band Candy......