Film 2: Uppdrag Miami Beach

Diskutera serier och filmer som inte är buffyrelaterade här.

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 21:42

Tinwiel skrev:Hm.. ok. Inte ens för Claire Danes? Jaja, det kanske blir Smallville då. :rolleyes:

Då går jag mot strömmen och säger jodå. För Claire Danes och för Nick Stahl. Men mest Claire Danes. Hon är söt och bra och sparkar rumpa i den här filmen.

Alltså. T3 är som två olika filmer. Du har scenerna med Claire och Nick, där dom jagas och jagar efter vad det nu var dom skulle åt (det var ett tag sen jag såg den). Sedan har du scenerna med Arnold och Kristianna Loken. Dom slåss. Och slåss och slåss och slåss.

Scenerna med Claire och Nick är en bra film. Välgjort, intressant, spännande och ungefär precis vad jag ville ha av T3. Claire är dessutom en bra ersättare för Linda Hamilton. Scenerna med Arnie och Kristianna är en trött upprepning av T2, med större effektbudget.

T3 som helhet är alltså ingen bra film, men den har bra scener och är underhållande emellanåt. Om det står mellan den och Smallville, skulle jag absolut säga T3. Ingen kamp. Fast det kan ju bero på att jag tycker Smallville är skräp 8)
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 21:43

gaspode skrev:nu har ju ändå scenen när arnold skaffar kläder redan varit, och det är det enda minnesvärda med filmen :)

Apropå trötta upprepningar...
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav Isabella » sön okt 22, 2006 22:06

Jag såg "I hennes skor" för en stund sen. Typisk amerikansk film som var varken bra eller dålig. Lång var den också men man blev inte direkt uttråkad. En liten surprise var att Buffy-Jesse var med, fast inte länge dock.
Isabella
Scooby
 
Inlägg: 763
Blev medlem: 14 mar 2006
Ort: Sthlm (Nacka)

Inläggav madskellig » sön okt 22, 2006 22:13

Isabella skrev:Jag såg "I hennes skor" för en stund sen. Typisk amerikansk film som var varken bra eller dålig. Lång var den också men man blev inte direkt uttråkad. En liten surprise var att Buffy-Jesse var med, fast inte länge dock.


Ooh, den älskade jag verkligen! Helt underbart underhållande och en syster/familjerelation som verkligen kändes äkta, om än lite överdriven som alltid i filmens värld.
"I hate listening to people's dreams. It is like flipping through a stack of photographs. If I'm not in any of them and nobody is having sex, I just don't care."

Last.FM
Användarvisningsbild
madskellig
Big Bad
 
Inlägg: 2168
Blev medlem: 14 aug 2005
Ort: Umeå

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 22:21

madskellig skrev:
Isabella skrev:Jag såg "I hennes skor" för en stund sen. Typisk amerikansk film som var varken bra eller dålig. Lång var den också men man blev inte direkt uttråkad. En liten surprise var att Buffy-Jesse var med, fast inte länge dock.

Ooh, den älskade jag verkligen! Helt underbart underhållande och en syster/familjerelation som verkligen kändes äkta, om än lite överdriven som alltid i filmens värld.

Jag måste se den. Curtis Hanson hamnar högt på listan över mina favoritregissörer, och jag gillar båda huvudrollstöserna.
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav Tinwiel » sön okt 22, 2006 22:26

Det blev smallville till slut. Jag tittade på lite Claire och Nick och tyckte att det var rätt så intressant. Sen blev det biljakt och terminatortjafs. Det var tråkigt, så jag bestämde mig för Smallville istället. Jag får hitta nån annan film med Claire att se. :)
We're like the world's gayest ninjas!
Being Human
Användarvisningsbild
Tinwiel
barnsligt skräp
 
Inlägg: 20999
Blev medlem: 10 jun 2004
Ort: Kramfors (bor dock på Hisingen för tillfället) Ångermanland FTW! (och Hisingen också)

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 22:46

Tinwiel skrev:Jag får hitta nån annan film med Claire att se. :)

The Hours? Igby Goes Down? Jag är oerhört förtjust i båda två. Shopgirl? Har jag inte sett ännu, men varit på väg. Tänker. Snart. Lovar.
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav caffeineaddict » sön okt 22, 2006 22:47

The Hours is da shit, no doubt. Men Claire har ju inte direkt en större roll.


"Ma'am, cheese is on it's way. Here's an interim banana."
- VEEP


MP3 | CD | DVD/BD | BF:s favoritfilm 1940-1949: omröstning

Användarvisningsbild
caffeineaddict
Tyrolerhatten
 
Inlägg: 36748
Blev medlem: 17 sep 2003
Ort: Inte Norrköping längre, har jag fått påpekat för mig.

Inläggav noike » sön okt 22, 2006 22:48

adolvsson skrev:Shopgirl? Har jag inte sett ännu, men varit på väg. Tänker. Snart. Lovar.

TACK! Den skulle jag ta ner, hade helt glömt bort den.
“It's like algebra. Why you gotta put numbers and letters together? Why can't you just go fuck yourself?”
Wayne, Letterkenny.

:: snow crunch :: poäng: 51 / 100 ::
Användarvisningsbild
noike
also cute and fluffy!
 
Inlägg: 39166
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: A crappy place

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 22:49

caffeineaddict skrev:The Hours is da shit, no doubt. Men Claire har ju inte direkt en större roll.

Nej, men hon är skitbra i den ändå.
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 23:07

Micke och Molle (eller The Fox and the Hound, då'rå, som den heter på originalspråk)
Alltså, man börjar fundera. Minns att jag tyckte om den som liten, men inte att jag reagerade såhär. Man visste väl inte bättre då. Ett tydligt bevis, om något, på att det är fel att fluffa till och sockra in filmer för de mindre. Vuxna och barn tolkar otäckheter på olika sätt, så är det, och barn är tåligare än många tror. Jag har svårt att se Disney göra en film som den här idag. Tyvärr.

För den må vara otäck ibland, brutal, väldigt sorglig. Vemodig. Men det är också en oerhört vacker film med ett starkt budskap om vänskap. Den detaljrika animationen är fantastisk, och musiken är i perfekt harmoni med det vi ser, precis som de andra allra bästa disneyproduktionerna.

Den inledande scenen sätter direkt tonen för resten av filmen och vi tas på en fantastisk, känslostark och tidlös resa. Tidlös, ja, det gäller miljöerna också. Filmen känns aldrig bunden i det årtioende som producerade den.

Jag gillade Micke och Molle när jag var liten, först idag har jag insett hur bra den faktiskt är.

Så vacker.
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav Tinwiel » sön okt 22, 2006 23:22

Jag vågar inte se Micke och Molle. :(

Förresten så har jag sett The hours (Timmarna på svenska antar jag att ni menar för det är den jag har sett..). Jag kommer inte ihåg så mycket av filmen, men jag har för mig att jag tyckte om den. Så jag ska hitta nån annan film. Det ska nog inte vara några problem. :)
We're like the world's gayest ninjas!
Being Human
Användarvisningsbild
Tinwiel
barnsligt skräp
 
Inlägg: 20999
Blev medlem: 10 jun 2004
Ort: Kramfors (bor dock på Hisingen för tillfället) Ångermanland FTW! (och Hisingen också)

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 23:27

Tinwiel skrev:Jag vågar inte se Micke och Molle. :(

Efter vad du skrev i gladtråden kan jag förstå det. Fast du hade inte sett filmen? Bara hört/läst historien? För du borde se, kanske inte ensam, men ändå. För vacker.

Så jag ska hitta nån annan film. Det ska nog inte vara några problem. :)

Igby Goes Down! Igby Goes Down! Igby Goes Down!

Igby Goes Down?

8)

Jag kommer faktiskt inte ihåg hur stor roll Claire har där, eller *host* ens att hon var med (jag kollade IMDb), men jag gillade verkligen filmen. Så. Den! :)
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav noike » sön okt 22, 2006 23:37

Hyfsad stor roll har jag för mig. Clare Danes i Igby Goes Down alltså, inte Micke och Molle.
“It's like algebra. Why you gotta put numbers and letters together? Why can't you just go fuck yourself?”
Wayne, Letterkenny.

:: snow crunch :: poäng: 51 / 100 ::
Användarvisningsbild
noike
also cute and fluffy!
 
Inlägg: 39166
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: A crappy place

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 23:43

noike skrev:Clare Danes i Igby Goes Down alltså, inte Micke och Molle.

Well, heh, she's foxy though...
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav A bear » sön okt 22, 2006 23:50

Nu börjar jag fundera på om jag skulle se om "Micke och Molle". Såg den på matiné när det begav sig, tror jag. Har något vagt minne av att det var en grävling med, och grävlingar är alltid bra.
"There's been a contamination."

"You're like the Michael Jordan of being a sonofabitch."

"I've been saying, anybody who didn't get that this is the last season after this scene was missing the point." - Joss Whedon, 7.01
Användarvisningsbild
A bear
Slayer
 
Inlägg: 13550
Blev medlem: 15 jan 2005
Ort: Staden som simmar på vattnet

Inläggav adolvsson » sön okt 22, 2006 23:53

A bear skrev:Nu börjar jag fundera på om jag skulle se om "Micke och Molle". Såg den på matiné när det begav sig, tror jag. Har något vagt minne av att det var en grävling med, och grävlingar är alltid bra.

Det är en grävling med. Han är arg. Påminde mig om dvärgen i Boston Legal. Förstod varför dvärgen i Boston Legal har "grävligen" som smeknamn.
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav Illyria » mån okt 23, 2006 0:04

noike skrev:
adolvsson skrev:Shopgirl? Har jag inte sett ännu, men varit på väg. Tänker. Snart. Lovar.

TACK! Den skulle jag ta ner, hade helt glömt bort den.

Den var faktiskt ganska bra, I liked it. Men jag brukar också gilla filmer med Claire, det hänger kvar sedan MSCL. The Family Stone gillade jag också. Inga superfilmer men trevliga.
Användarvisningsbild
Illyria
Watcher
 
Inlägg: 7856
Blev medlem: 26 maj 2004

Inläggav Tinwiel » mån okt 23, 2006 11:10

The igby goes down, jag har inte hittat den nånstans men när den dyker upp så..

Ja, adolvsson, isåfall ska jag inte se Micke och Molle ensam, man kan behöva kramar efteråt. :(
We're like the world's gayest ninjas!
Being Human
Användarvisningsbild
Tinwiel
barnsligt skräp
 
Inlägg: 20999
Blev medlem: 10 jun 2004
Ort: Kramfors (bor dock på Hisingen för tillfället) Ångermanland FTW! (och Hisingen också)

Inläggav caffeineaddict » mån okt 23, 2006 11:43

Tinwiel skrev:The igby goes down, jag har inte hittat den nånstans men när den dyker upp så..


Snöängel-mappen?


"Ma'am, cheese is on it's way. Here's an interim banana."
- VEEP


MP3 | CD | DVD/BD | BF:s favoritfilm 1940-1949: omröstning

Användarvisningsbild
caffeineaddict
Tyrolerhatten
 
Inlägg: 36748
Blev medlem: 17 sep 2003
Ort: Inte Norrköping längre, har jag fått påpekat för mig.

Inläggav caffeineaddict » tis okt 24, 2006 1:00

Depeche Mode: 101

Så, efter många om och men har man dock beskådat denna musikdokumentär som skildrar DM's USA-turné '88.

Bör kanske sägas tidigt att jag är ett stort D.A. Pennebaker-fan och har varit mer eller mindre helförtjust i de tre av hans musikdokumentärer som jag har sett: Dont Look Back (om Dylans turné i Storbritannien '65), Ziggy Stardust and the Spiders From Mars (som skildrar Bowies sista spelning med Spiders From Mars-bandet) och nu 101 (ska leta upp Jimi Plays Monterey snarast...).

De tre filmerna liknar varandra oväntat lite: Dont Look Back är mer eller mindre ett personportätt av His Bobness, medan Ziggy är nästan en ren konsertfilm. 101 tar och blandar de två delarna med ännu fler ingredienser, vilket kanske gör den mer traditionellt underhållande men samtidigt mindre intensiv (kanske för att den också speglar en lite mindre laddad situation: Dylan och Bowie var för sin tid ganska mycket mer kontroversiella figurer än vad 101 ger känslan av att DM var '88 ). Dont Look Back är IMHO en av de stora dokumentärfilmerna överhuvudtaget; det var en av de tidigaste "flugan-på-väggen"-dokumentärerna och fortfarande en av de bästa. Där finns scener som är så intensiva att de är direkt smärtsamma. Något sådant finns inte riktigt i 101, vilket gör den till en trivsammare men också lite tamare film.

En del av Pennebakers geni ligger i att plocka upp på små, till synes triviala detaljer, som ändå ger helhetsbilden ett oerhört djup. Om han i Dont Look Back var strikt fokuserad på Bob, så tar han i 101 ett steg tillbaka och visar oss världen runt omkring Depeche: fansen, konsertarrangörerna, teknikerna (dessutom uppblandat med väldigt mycket mer rena konsertdelar än i DLB). Det är väldigt klokt gjort, för oavsett hur mycket jag tycker om DM (särskilt under den här perioden) så kan de inte riktigt mäta sig med Bobs bisarra och fascinerande beteende, utan verkar mest som trevliga, unga herrar som har kul på sin turné. Bara Gahan visar sig ibland vara lite mindre sympatisk, han framstår med sitt ännu inte sönderknarkade babyface lite som en ulv i fårakläder, en ung pojke som adopterat och vant sig vid en hel del divatendenser. Mest skrämmande är hur han verkar ta en obehaglig njutning i minnet av hur han en gång sparkade en taxichaufför i ansiktet. Sedan var det intressant att se Theresa Conways lilla inhopp. Kan inte min DM-historia till punkt och pricka, men nog sjutton har hon fått en hel del av skulden för Daves, hrm, hälsokriser några år senare, right?

Faktum är att det nästan är delarna med fansen som fungerar bäst. Hela gruppen ungdomar som filmen visar medan de följer bandet på turnén framstår som sympatiska, smarta, trevliga och roliga, samtidigt som de inte verkar spela för kameran utan deras beteende framstår som naturligt. Deras berusade upptåg och konversationer (inkl. ett underbart möte med ett gäng Metallica-fans någonstans i sydstaterna) är konstant underhållande och personligen blev jag hur festival-och-konsertsugen som helst av att se dem.

Vore det inte för de relativt långa konsertdelarnas skull, så skulle jag nog nästan ha kunnat tycka lika mycket om en liknande film även om den centrerade sig kring ett band som jag är så pass förtjust i. Men när det kommer till konsert-segmenten så blir jag glad att det handlar om Depeche Mode (och att det handlar om DM på 80-talet...) och även här visar sig Pennebakers geni, särskilt när han förflyttar sig ut i publiken och visar en konsert från ovanliga och intressanta perspektiv. Kanske bäst av det materialet: när vi får se den ljusteknikern på en konsert stå och "spela" på ljuskontrollerna likt en synt för att lampornas riktning och färg ska ändras i takt med musiken. Sen kan inte Pennebaker låta bli att ha lite roligt med redigeringen också, som när filmen klipper från konsertarrangörerna i L.A. som sitter och talar om hur de har tjänat "a loooooad of money" på konserten till bandet som bryter ut i "Everything Counts".

Underhållande, energifyllt, fascinerande och massor med bra musik. Två tummar upp. 4 av 5.
Senast redigerad av caffeineaddict tis okt 24, 2006 17:20, redigerad totalt 1 gång.


"Ma'am, cheese is on it's way. Here's an interim banana."
- VEEP


MP3 | CD | DVD/BD | BF:s favoritfilm 1940-1949: omröstning

Användarvisningsbild
caffeineaddict
Tyrolerhatten
 
Inlägg: 36748
Blev medlem: 17 sep 2003
Ort: Inte Norrköping längre, har jag fått påpekat för mig.

Inläggav adolvsson » tis okt 24, 2006 1:15

caffeineaddict skrev:Depeche Mode: 101

Så, efter många om och men har man dock beskådat denna musikdokumentär som skildrar DM's USA-turné '88.

Bör kanske sägas tidigt att jag är ett stort D.A. Pennebaker-fan och har varit mer eller mindre helförtjust i de tre av hans musikdokumentärer som jag har sett: Dont Look Back (om Dylans turné i Storbritannien '65), Ziggy Stardust and the Spiders From Mars (som skildrar Bowies sista spelning med Spiders From Mars-bandet) och nu 101 (ska leta upp Jimi Plays Monterey snarast...).

Äh! Jag ville se den innan, nu måste jag ju. Har bara sett Don't Look Back tidigare, och den var tokigt bra, men jag hade ingen aning om att samma snubbe låg bakom 101.

Och samma går för Bowiefilmen, fast dess existens var jag nog inte så medveten om förrän nu.
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav caffeineaddict » tis okt 24, 2006 1:24

I ärlighetens namn står det tre regissörer creditade på 101 (varav en är Pennebaker), men har man sett de andra filmerna så känner man av Pennebaker ganska mycket i den, särskilt i hur den är redigerad.

adolvsson skrev:Och samma går för Bowiefilmen, fast dess existens var jag nog inte så medveten om förrän nu.


Även om jag gillar Ziggy och tycker den är läskigt snyggt filmad (och naturligtvis innehåller en jäkla massa bra musik), så är det ju mer eller mindre en ren konsertfilm (kanske 95% konsert, att jämföra med 5-10% i Dont Look Back och kanske en tredjedel i 101). Säkerligen är det därför man hör en hel del mindre om den.


"Ma'am, cheese is on it's way. Here's an interim banana."
- VEEP


MP3 | CD | DVD/BD | BF:s favoritfilm 1940-1949: omröstning

Användarvisningsbild
caffeineaddict
Tyrolerhatten
 
Inlägg: 36748
Blev medlem: 17 sep 2003
Ort: Inte Norrköping längre, har jag fått påpekat för mig.

Inläggav A bear » tis okt 24, 2006 1:38

caffeineaddict skrev:Depeche Mode: 101

Så, efter många om och men har man dock beskådat denna musikdokumentär som skildrar DM's USA-turné '88.

Bör kanske sägas tidigt att jag är ett stort D.A. Pennebaker-fan och har varit mer eller mindre helförtjust i de tre av hans musikdokumentärer som jag har sett: Dont Look Back (om Dylans turné i Storbritannien '65), Ziggy Stardust and the Spiders From Mars (som skildrar Bowies sista spelning med Spiders From Mars-bandet) och nu 101 (ska leta upp Jimi Plays Monterey snarast...).

Såg Jimi Plays Monterey för en herrans massa år sedan. Måste se om den vid tillfälle; det är ju en sjuhelvetes konsert - en sån där spelning som gör en superstjärna av en okänd musiker på 50 minuter - och enormt snyggt filmat dessutom. (Det finns en hel del klipp från filmen på youtube; Wild Thing måste ju ses.)

(Och props till caffe för att du stavar rätt till Dont Look Back. :D )
"There's been a contamination."

"You're like the Michael Jordan of being a sonofabitch."

"I've been saying, anybody who didn't get that this is the last season after this scene was missing the point." - Joss Whedon, 7.01
Användarvisningsbild
A bear
Slayer
 
Inlägg: 13550
Blev medlem: 15 jan 2005
Ort: Staden som simmar på vattnet

Inläggav adolvsson » tis okt 24, 2006 1:40

A bear skrev:(Och props till caffe för att du stavar rätt till Dont Look Back. :D )

Fuck...
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

Inläggav Tinwiel » tis okt 24, 2006 11:18

Kul att du har sett filmen nu, caffe. Jag blir faktiskt lite nyfiken på Pennebakers andra filmer...

Jag gillar också ungdomarna, tycker att dom är charmiga och öppna. Guns n'Posers.. :D Det finns en historia om hur Axl Rose var på premiärfesten för filmen och han som sa Guns 'n Posers var jätterädd för att han skulle åka på stryk.. Eller nåt sånt, jag kommer inte ihåg exakt.

Japp, Theresa Conway gifte sig med Dave Gahan senare. Dave hade lite problem i sitt äktenskap i början av 90-talet, började anförtro sig åt Theresa, som hade fortsatt att arbeta åt dom, och sen blev dom kära. Dave lämnade England och sin fru och son, flyttade till LA och gifte sig med Theresa. Dom började knarka heroin och annat mysigt (knarka andra saker hade alla i bandet gjort redan tidigare, men när Dave började med heroin så ballade allt ur fullständigt. ).

Dave ger inte alltid ett sympatiskt intryck, speciellt inte i den här filmen. Dave är väldigt öppen som person, han säger allt han tänker, och det är inte så smart alltid. Dessutom så har han varit rätt så rastlös som person, antingen upp eller ner, osäker, söker bekräftelse osv, det är han nog fortfarande men jag tror att han har mognat litegrann. Han är ju nykter nu, har familj och fru (inte Theresa) och bor i NY. Han har ju många fina sidor också, som inte kommer fram alltid. Dom andra gör inte lika mycket väsen av sig i filmen, för Martin är sjukt blyg, förutom när han har druckit, vilken han gör rätt så ofta i och för sig.. Fletch kan nog vara rätt så störig och han har haft lite psykiska problem genom åren, med depression osv, men han brukar kunna hålla masken när media är med. Dave kan aldrig hålla masken för nåt. Alan! Alan är nog rätt så lugn, älskar att hålla på och pilla med ljud, perfektionist, vilket kunde driva dom andra till vansinne ibland, för att han ville att all musik skulle vara perfekt innan det kunde släppas vidare. Men så blev musiken så bra som den blev också..

Angående det där med pengarna så tyckte nån att dom inte kunde ha med det i filmen, men DM och Pennebaker tyckte att det kunde man väl ha. Varför hymla om det? Roligt inslag blev det i alla fall. :D Everything counts in large amounts..

Spelandet på ljussättningen, det var jättekul att se! Dom gör ju inte så nu för tiden, det är ju datorer som sköter allt, men i slutet av 80-talet fick allt skötas manuellt.
We're like the world's gayest ninjas!
Being Human
Användarvisningsbild
Tinwiel
barnsligt skräp
 
Inlägg: 20999
Blev medlem: 10 jun 2004
Ort: Kramfors (bor dock på Hisingen för tillfället) Ångermanland FTW! (och Hisingen också)

Inläggav caffeineaddict » tis okt 24, 2006 17:20

Tinwiel skrev:Japp, Theresa Conway gifte sig med Dave Gahan senare. Dave hade lite problem i sitt äktenskap i början av 90-talet, började anförtro sig åt Theresa, som hade fortsatt att arbeta åt dom, och sen blev dom kära. Dave lämnade England och sin fru och son, flyttade till LA och gifte sig med Theresa. Dom började knarka heroin och annat mysigt (knarka andra saker hade alla i bandet gjort redan tidigare, men när Dave började med heroin så ballade allt ur fullständigt. ).


Just ja, jag hade en del av det där i bakhuvudet, men det enda jag mindes till punkt och pricka när jag såg henne i filmen var ett citat från Fletch i MOJO 144:

Dave tends to adopt the personality of the person he's with... Theresa liked drug-ravaged skinny men with tattoos, so he became that person.


"There's dangerous women about! Boys, beware!" Trevligt öppenhjärtad artikel överhuvudtaget det där.


"Ma'am, cheese is on it's way. Here's an interim banana."
- VEEP


MP3 | CD | DVD/BD | BF:s favoritfilm 1940-1949: omröstning

Användarvisningsbild
caffeineaddict
Tyrolerhatten
 
Inlägg: 36748
Blev medlem: 17 sep 2003
Ort: Inte Norrköping längre, har jag fått påpekat för mig.

Inläggav lilith » tis okt 24, 2006 18:32

caffeineaddict skrev:Depeche Mode: 101

Så, efter många om och men har man dock beskådat denna musikdokumentär som skildrar DM's USA-turné '88..

Det var flera år sen jag såg 101 sist! Har inte sett några andra av Pennebakers filmer, men blev såklart sugen på det nu. Mest sugen blev jag att se 101 igen.
Om jag inte minns helt fel blev 101 en av de mest sedda dokumentärerna på bio i USA. Här gick den väl aldrig upp tror jag.
Tycker hela den här dokusåpa-biten med fansen är hur kul som helst. Roligt (ibland lite tragiskt) också att få se vad det blivit av dem idag på extramaterialet i nyutgåvan. Det här måste varit före MTV real world t o m väl (eller i samma veva)? Skulle nog bli svårt att få samma sorts spontana oskuldsfulla gäng idag till en dokusåpa....
En av killarna vaknar upp i bussen och tittar förvirrat ut över ett ökenlandskap. "Is that the....eehhh....". Annan kille: "It's the Sahara desert". "Oh, really! The Sahara!"

:D
Jaja, han skämtar väl bara (hoppas jag). Men jag skrattar varje gång jag ser det. Reservation också för att jag minns det lite fel....det var ju som sagt längesen jag såg 101.

Konsertbitarna är helt underbara. Det var pga dem som jag först köpte filmen. Resten såg jag som bonus. Tror inte jag skulle kunna sätta betyg på 101 som film. Till det är jag alltför mycket av en DM-fanatiker. ;)
He smells like forrest.
/The Evil Queen, Once Upon a Time
Användarvisningsbild
lilith
The Doctor
 
Inlägg: 9628
Blev medlem: 09 maj 2006

Inläggav Tinwiel » tis okt 24, 2006 20:31

Vem är DM-fanatiker?! Inte jag. :oops: ;)

Angående det där med Theresa Conway och Dave (och Fletch), så tror jag att dom gick ner sig rejält båda två i det förhållandet, hon blev också en skugga av sitt forna jag.. men Fletch har nog en poäng där, jag har hört liknande saker sägas av Alan Wilder, att en av Daves "endearing qualities" är att han är så öppen som människa (vilken man märker i intervjuer) men det gör också att han kan vara lite för lättinfluerad osv. Därav ingredienserna Theresa Conway, en olycklig Dave med massa issues, att dom knarkade rätt friskt allihop redan innan heroinet och så fick vi Knarkar-Dave ála Devotional-turnén, kallad "The most debauched tour ever". Dave höll på att knarka ihjäl sig, Fletch var kliniskt deprimerad och hade massa ångestproblem och var allmänt "a mess", Martin festade järnet som vanligt, så mycket att han fick "seizures" med minnesförluster och allt. Alan lämnade bandet 1995 för att han hade fått nog. Dom talade knappt med varandra. Dom var nog rejält fucked up hela bunten.. så det är rätt otroligt att dom fortfarande är ett band (-Alan då.. :( ) och även fastän jag tror att det finns en del friktion mellan dom fortfarande så kommer dom nog bättre överens nu. Dom har ju ändå varit ett band i 25 år, och då blir man nog lite som en familj, med alla dess bråk, men även omtanke. Och om Dave fortfarande influeras mycket av personer han har ett förhållande med, så borde det vara bättre med hans nuvarande fru, som är, omjag har förstått det rätt, en fd knarkare, precis som han, så att dom kan stötta varann osv.

Ungdomarna ja... fast det var roligt att se intervjun med han med sjömanshatten. Han var lite sig själv fortfarande.. lite mindre hår bara. :D

Vem är DM-fanatiker? Inte jag. Aldrig hört talas om dom. Dom är gay va? Bögband.. eller riktiga wankers i alla fall.. ;)
We're like the world's gayest ninjas!
Being Human
Användarvisningsbild
Tinwiel
barnsligt skräp
 
Inlägg: 20999
Blev medlem: 10 jun 2004
Ort: Kramfors (bor dock på Hisingen för tillfället) Ångermanland FTW! (och Hisingen också)

Inläggav adolvsson » tis okt 24, 2006 20:37

Tinwiel skrev:eller riktiga wankers i alla fall.. ;)

You... wish?

*fniss*
Well, I like to eat cheese. And I sometimes like to think of cheese…How it came to be. The magic thing is that there’s just, you know, a cow. And then there’s the grass and the sunlight, and then here comes the cheese…It’s kind of amazing. - David Lynch

Blogg | Twitter | Instagram | Facebook | LinkedIn
Användarvisningsbild
adolvsson
Assistant to the Regional Manager
 
Inlägg: 23280
Blev medlem: 13 sep 2003
Ort: Stockholm

FöregåendeNästa

Återgå till TV-serier och film



Vilka är online

Användare som besöker denna avdelning: Inga registrerade användare