Men jag måste likväl påpeka precis vilka fantastiska återkommande birollskaraktärer de har. Dels, såklart, klassiska fantastiskheter som Frank Costanza och Newman. Men man hör i jämförelse oväntat lite om de precis tokroliga J. Peterman och David Puddy. De har varit med en hel del nu i säsong 8 och 9 (post-Larry David-åren) och jävlar i mig så roliga de är mest hela tiden. De har så speciella stilar som kan göra relativt vanliga repliker på pappret fantastiskt roliga. "Well, not for me. I'm not the one going to hell." Fast Petermans monologer är såklart i de bästa fallen betydligt mer utläggande och... ofta fantastiskt skrivna. "I'm afraid it's your urine, Elaine. You've tested positive for opium...That's right. White Lotus. Yam-yam. Shanghai Sally...The dark continent is no place for an addict." Och, i en av mina favoritbeskrivningar av en människa någonsin: "Ethel Kennedy. A woman whose triumph in the face of tragedy is exceeded only by her proclivity to procreate."

(Önskar nu att jag kunde hitta nånstans där det fanns quotat den bortklippta scenen där Peterman har sin monolog om hur han fann sig själv dragen till en allt annat än attraktiv kvinna... "as the months went by, I knew I had to have this loathsome creature..." eller hur det nu är. Det är sååå fantastiskt!)